Ekonomiska konsekvenser av plast

Den ständigt ökande mängden plast, dess inverkan på den biologiska mångfalden och bidrag till klimatförändringarna och hur man ska handskas med den utifrån en cirkulär ekonomi har i flera år varit en fråga för EU.

Under de senaste 60 åren har plast blivit en växande del av våra liv och ekonomi. Produktionen ökade från 1,5 miljoner. Ton till miljoner ton, vilket motsvarar cirka 43 kg plast per person och år. Produktionen förväntas fördubblas till 40 procent av plastproduktionen för engångsförpackningar. Sverige producerar tonvis av plastavfall per år, varav cirka ton kommer från hushållen.

Varje Amerikan genererar kg, Svenska kg, kinesiska 39 kg. Cirka 2 kg olja krävs för tillverkning av 1 kg fossil plast under hela plastproduktionen.

Mikroplasterna drabbar både människor och havslevande djur.

Detta motsvarar utsläppen av cirka 6 kg koldioxidkälla. Vad händer i EU? EU: s medlemsstater har nått en överenskommelse med kommissionen och Europaparlamentet om att förbjuda vissa engångsartiklar som plastbestick, plastplattor, sugrör och livsmedelsförpackningar i vissa typer av plast. Om allt går som förväntat kan åtgärder mot engångsplast börja tillämpas jämfört med året då ökat tillverkaransvar är viktigt här.

Var hamnar plastavfall? Varje minut dumpas en lastbil med plastavfall i haven, vilket motsvarar 8 miljoner ton plast per år. Det mesta av plasten i havet ligger på botten och i vattenmassorna och är därför inte synlig för ögonen. Det finns fem stora gyroskoropoliter av plastströmmar över hela världen, två i Stilla havet, två i Atlanten och en i Indiska Oceanen.

I Medelhavet är koncentrationen av mikroplast den högsta i världen. Hur mycket har återvunnits? Endast 14 procent av all plast återvinns i världen idag - i Sverige återvinns 46 procent av plastförpackningarna. Hur påverkas djuren i havet? Hittills har den största sophämtningen i stora Stilla havet inträffat på 20 år, det kan finnas mer plast i haven än fisk. När FN: s Miljöförsamling sammanträder i Nairobi den 28 februari i Nairobi står världens förhållande till plast på dagordningen.

Överproduktion och sopor skapar allvarliga miljö-och hälsoproblem, och många vill se ett universellt bindande avtal om produktion och bearbetning av plast. Problemet är att de intressen som olika människor vill ha är starka, skriver journalisten och författaren Andreas Karlsson. Postad: en Facebook LinkedIn Twitter e-post citat ombord på fartyget undertrycktes när kapten Charles Moore och hans besättning seglade österut i Stilla havet i augusti.

De slutade på tredje plats i Transpac-seglingstävlingen mellan Kalifornien och Hawaii, och deras sluttid var flera dagar längre än för laget som slutade på andra plats. Det hade varit ett misslyckande, och nu var de på väg hem. De följde Norra Stilla havet till vad som vanligtvis kallas en av de längsta delarna av världens hav, där det är väldigt långt ifrån landet, oavsett hur du vänder dig.

Därför är det lätt att förstå överraskningen hos den erfarna sjömannen och oceanografen Moore när han plötsligt tycktes se land i horisonten. Han tittade igen. Det som dök upp i diset såg tydligt ut som en ö, till synes en mycket stor ö, även om endast Havet visas i tabellen. Det är först när de kommer närmare som Moore inser vad det handlade om.

Han beskrev senare sin erfarenhet: - jag tittade på vad som borde ha varit den orörda ytan av havet. Men istället för att möta min vision fanns det en gigantisk plastansamling. Det spred sig innan de nådde ögonen.

I flera dagar gick vi igenom en flytande skräphög med flaskor, lock och plastpåsar. Det var overkligt. En av Moores kollegor inom oceanografi kom med begreppet stora Stillahavsavfall, det mesta av Stilla havet, och även om Moore inte var den första personen som observerade formationen i Stilla havet, bidrog hans observationer till att göra den allmänt känd.

Konsulter är oroliga för att elefanter får plast när de letar efter mat på en topp i östra Sri Lanka. Liknande fenomen finns i alla större världshav, men Plastoniten i Stilla havet är den största. På ytan beräknas den vara minst 3,5 gånger så stor som Sverige. Enligt Miljöforskningsutredningsbyrån för miljöorganisationen, MKB, är mängden plast i havet, om inte drastiska åtgärder vidtas, i fara i tre år.

Då kommer mängden plast i haven, i vikt, att överstiga det totala fiskbeståndet i världen. Men det är inte bara i havet som plast är ett stort problem. De flesta miljöer förekommer i de flesta miljöer, och i närvaro av mikroskopiska plastpartiklar, så mycket uppmärksamhet har ägnats de senaste åren. Forskare har funnit att mikroplaster finns i jorden, i vår mat, hos djur och människor, och även i luften vi andas.

Tom Auld från MKB säger: - Inkludering i form av plastskräp är ett synligt problem och därför lätt att förstå, men mest av allt plastföroreningar är osynliga. Överproduktion av plast och dess långa livscykel leder till irreparabla skador som i slutändan hotar mänsklighetens och hela jordens överlevnad. Konstnären Joel Deal Stockdill visade upp sin Blåval gjord av plastskräp i San Francisco för att uppmärksamma skrothavet.Förhandlingarna om ett sådant avtal har kommit långt, men den avgörande frågan är hur kraftfull formuleringen så småningom kommer att bli.

Carl Holmberg från Lunds universitet berättar om politiken kring plastproblemet. Han säger att det finns en stor risk att det globala avtalet blir ganska trasigt. Men effektiva åtgärder hindras av det faktum att detta är ett ganska obekvämt problem för politiker. Det är svårt att vinna röster för att införa restriktioner och försöka förändra människors livsstil.